Landsbygdsutveckling är att vända flödena!
Fast det blivit mer och mer populärt att bosätta sig på den Svenska landsbygden, har dess befolkning minskat relativt snabbt på senare tid. Sverige är en av de två mest glesbefolkade länderna i EU och har bara 22 invånare per kvadratkilometer, med detta kan sägas att hela landets yta förutom storstadsområdena kan ses som landsbygd. Landsbygden har under lång tid kommit i skymundan när det gäller utveckling och förändring. Landsbygdspolitik till har länge främst handlat om jordbruksstöd. När det talats om utveckling och förändring och hur man ska se helheten på landsbygden missar man fortfarande målet.
Glesbygdsverket har undersökt hur företagarna ser ut på vår landsbygd. Det mest intressant skillnaden mellan landsbygds- och tätortföretagare är att landsbygdsföretagarna ofta har tidigare erfarenhet av företagande. Den större erfarenheten av företagande i landsbygder förefaller vara uttryck för den högre grad av mångsyssleri som vi vet är en viktig strategi. Lansbygdsföretagare är oftare specialister på flera saker i stället för som i tätort, specialister på en sak.
Förr var jord- och skogsbruket de vanligaste verksamheterna på landsbygden men idag är det nästan bara 10 procent av männen och 2-3 procent av kvinnorna som är verksamma inom detta område. Det finns dock många inom jord- och skogsbruket som är deltidsföretagare och många försörjer sig med en annan verksamhet. Vanligast idag är att de boende på landsbygden arbetar inom tillverkningsindustrin eller den offentliga sektorn. På landsbygden sker dessutom nedläggningar av servicefunktioner vilket i sin tur leder till utflyttning.
Regeringens beslutsvånda om servicen riskerar tillväxten i hela Sverige och bidrar till utanförskap. Det är kärnan i det öppna brev som Hela Sverige ska leva i dag lämnar över till regeringen.
- I mer än 30 år har politikerna pratat om vikten av sektorssamordning, men när det kommer till kritan är det ingen som sätter ner foten och tar ansvar så att det blir verkstad, säger Inez Abrahamzon.
Skolan mitt i byn är framtagen i samarbete med Skolverket,
Sveriges Kommuner och Landsting och Hela Sverige ska leva.
Nedläggning av en liten skola på landsbygden väcker alltid starka känslor.
”Skolan är livsviktig för bygden” är ett vanligt argument när en skola är hotad.
”Det är inte ekonomiskt försvarbart att ha skolan kvar” är det dominerande motivet för en nedläggning. Läs mer
För att ett samhälle ska fungera måste det finnas en grundläggande service.
De som bor i lokalsamhället ska vara en del av samhällsplaneringen och ska kunna utöva lokalt inflytande.
För att ha ett fungerande samhälle krävs en grundläggande infrastruktur.