Landsbygden populär att bosätta sej på!

Fast det blivit mer och mer populärt att bosätta sig på den Svenska landsbygden, har dess befolkning minskat relativt snabbt på senare tid. Sverige är en av de två mest glesbefolkade länderna i EU och har bara 22 invånare per kvadratkilometer, med detta kan sägas att hela landets yta förutom storstadsområdena kan ses som landsbygd. Landsbygden har under lång tid kommit i skymundan när det gäller utveckling och förändring. Landsbygdspolitik till har länge främst handlat om jordbruksstöd. När det talats om utveckling och förändring och hur man ska se helheten på landsbygden missar man fortfarande målet.

Glesbygdsverket har undersökt hur företagarna ser ut på vår landsbygd. Det mest intressant skillnaden mellan landsbygds- och tätortföretagare är att landsbygdsföretagarna ofta har tidigare erfarenhet av företagande. Den större erfarenheten av företagande i landsbygder förefaller vara uttryck för den högre grad av mångsyssleri som vi vet är en viktig strategi. Lansbygdsföretagare är oftare specialister på flera saker i stället för som i tätort, specialister på en sak.

Det krävs förändrad attityd!

Förr var jord- och skogsbruket de vanligaste verksamheterna på landsbygden men idag är det nästan bara 10 procent av männen och 2-3 procent av kvinnorna som är verksamma inom detta område. Det finns dock många inom jord- och skogsbruket som är deltidsföretagare och många försörjer sig med en annan verksamhet. Vanligast idag är att de boende på landsbygden arbetar inom tillverkningsindustrin eller den offentliga sektorn. På landsbygden sker dessutom nedläggningar av servicefunktioner vilket i sin tur leder till utflyttning.


Design downloaded from free website templates.